I helgen gick Lidingöloppet här i trakten och som vanligt var vi ute och njöt av stämningen och hejade på bekanta som sprang. Vi hade pratat under veckan om att anmäla Stellan till Knatteloppet, men tvekade lite. Det är ju trots allt 1,7 km. Skulle han klara av det? Har han någonsin sprungit längre än 100 m? Kommer pappa få bära honom hela vägen? (Orkar pappa det?)

Efter lördagen kände det dock att det var värt ett försök. Jag frågade Stellan på kvällen om han ville springa lite med pappa och han var intresserad så långt. På sändaren tog vi än en gång och lastade in familjen i cykelkärran och fyllde i en efteranmälde vid Lidingövallen. Därefter körde vi vidare till start och målområdet vid Grönsta där starten skulle gå en dryg halvtimme senare.

Medan vi väntade hann vi se sjuåringarna springa Lilla Lidingöloppet samt de två första startgrupperna i Knatteloppet. Stellan blev lite otålig och sa att han ville springa så det verkade ju vara bra förutsättningar!

Här kommer några bilder från söndagens sportjippo.

Taggade före start

Startlinjen och uppvärmningen

Strax efter started hade vi sådan tur att vi träffade Axel och pappa Johan! Axel som sprang sitt tredje Knattelopp var rutinerad och var precis den draghjälp som Stellan behövde.

Stellan och Axel på väg mot branta Grönstabacken.

En bonus med terränglöpning är att det finns mycket kul att titta på på vägen. Man kan plocka upp fina stenar och pinnar, eller plocka blåbär om man hittar.

Skogslöpningen gick faktiskt jättebra. Stellan sprang i stort sett hela sträckan med undantag för några hundra meter där pappa fick bära. Bara att konstatera för hans föräldrar att han klarar mer än vi tror.

På upploppet blev det lite läskigt med all publik, men i mål kom vi! Framhejade av mamma och lillebror (som enligt uppgift sov).

Gott med en festis och bulle i mål.

Stellan och Axel efter loppet. Lillebror hade också kul och passade på att krypa runt på egen hand i målområdet.

Man får nog säga att söndagens jippo gav intryck. I morse ville Stellan inte lämna sitt rum och sitta på toan om han inte fick ha på sig nummerlappen och medaljen!