Påsken hos mormor

Just nu är det mesta lite övermäktigt, såväl skriva bloggar, köpa nya saker som att resa bort. Sen vi blev fyra i familjen har vi haft en klar utmaning att förflytta oss. Det har nämligen varit så att Hampus inte får plats någon annan stans i bilen än i förarsätet om barnen är med. I bilens motsatta ände är det antingen bagage eller vagn som får rum. 

Vi hade bestämt oss för att inte lämna huset förrän framåt sommaren, eller när vi köpt en ny bil, men hur som helst bestämde vi oss för att satsa på att åka till Jämtland över påsken. Jag ska också påminna om att Stellan blir väldigt åksjuk också och att vi lovat oss själva att aldrig åka bil med honom igen. Det krävde vissa förberedelser, bland annat fick vi pimpa vår sjutton år gamla Saab med en takbox, nya vindrutetorkare samt byta ut Stellans bakåtvända bilbarnstol mot en mindre variant. Resultatet blev att vi fick plats med adekvat mängd bagage och att Hampus kan sitta hyfsat på passagerarplatsen. 

Vi gav oss av i gryningen onsdagen innan påsk. Vi startade tidigt med målet inställt på Sundsvall. Det blev två korta stopp i Gävle för kaffe respektive blöjbyte. Frank sov i princip hela resan, jag satt i mitten bak med en kräkpåse framför Stellan, som av denna anledning kände sig en smula iaktagen och inte riktigt somnade så djupt som vi hoppats. I Sundsvall hade vi planerat att stanna vid ett äventyrsbad för lek och lunch. Eftersom det var vardag var vi i princip själva på barnområdet vilket var supernajs. Både Frank och Stellan badade. Stellan kommer troligtvis inte bli äventyrare som vuxen utan åkte rutschkana långsamt långsamt för att sedan ställa sig upp och ropa när han kom ner till vattnet. Där ville han bli buren av en vuxen till land för att kunna upprepa proceduren hundra gånger till. 

IMG 0348

Stellan och Hampus badar i äventyrsbadet för barn, kul men läskigt

IMG 0350  1

Pommes-chill i restaurangen

IMG 0351  1

Frank gillade den varma babypoolen 

Efter bad och lunch fick vi bra utdelning då båda barnen somnade djupt. Bilens passagerare höll sig lugna fram till Pilgrimstad ungefär. Jag fick på nytt flytta bak men istället för att vakta spyor så var jag underhållsansvarig. Lite segt men det gick bra. Vi kom fram vid 17:30-tiden tror jag så resan tog totalt elva timmar. Drygt men hanterbart. 

IMG 0349

Underhållningskommittén kör bokstavskex i en skopa

Dagen därpå, Skärtorsdag, hade vi planerat att spendera i Åre. Hampus hade bokat upp en skidinstruktör för att för första gången på riktigt prova att åka utför. Jag och grabbarna hängde nere på backen och i värmestugan under tiden. Hampus var sjukt nervös innan och hade dödsångest. Som tur var gick det hur bra som helst och han fick lära sig att både sakta ner farten och bromsa (klart relevant). Det var riktigt roligt att se honom (typ) susa ner i (barn-) backen. Vi passade även på att hänga lite i Åre by för att se hur det ser ut där nu för tiden, mycket kommers och till synes trevliga matställen. 

 IMG 0345

Hampus och skidlärarn, går igenom grunderna

IMG 0347

Huj vad det går. Snyggast i backen. 

IMG 0346

Stellis i värmestugan

Stellan åt inte mycket den här dagen, antingen för att han var sjuk eller så blev han sjuk av att inte äta. På kvällen-natten sen blev han riktigt risig, fick hög feber och kräktes ungefär tio gånger i sängen. Jajamän. Vi sov alla fyra i samma rum, Yeezus, vilken cirkus! Förutom det mest uppenbara att hantera kräks från den ena så vaknade Frank på strålande bushumör varje gång. Jag tror jag sov en timma den natten, fördelat i tio separata enheter. 

Efterföljande dagar tog vi det därför lite lugnare och var hemma hos mormor. Hampus och jag passade på att åka längdskidor men även ute en liten stund i snön med barnen.  

IMG 0311

Ut på tur, aldrig sur

IMG 0313

IMG 0314

DSC 8994

DSC 9007

DSC 9014

DSC 9026

DSC 9040

Hela familjen, höhö!

DSC 9021

DSC 9061

På söndagen när vi skulle åka hem igen så hade Stellan börjat få tillbaka sin aptit. Men då händer det igen, han kräktes rätt ut på köksgolvet när han skulle ta lite elvafika. Stackars liten, och det kändes inte som en gyllne förutsättningar för vår stundande bilresa. Det gick dock bra, han sov i princip hela vägen till Sundsvall där vi stannade hos våra kompisar Maria och Erik på middag och lek. Mycket trevligt, stort tack!

Vid 19-tiden satte vi oss i bilen igen med målet att barnen skulle somna för natten, och vi skulle få oss några tysta meditativa timmar. Icke! Stellan var vaken till Gävle och slocknade först vid 22. Även denna del av resan satt jag bak med en kräkpåse i handen, det var nog en bidragande orsak till att han inte kom till ro ordentligt. Istället fick jag jobba mycket intensivt med underhållning för att stävja diverse skrikattacker. Vi var hemma runt midnatt. Resan gick helt okej även om vi inte fick ut många av nattkörningens planerade fördelar. 

Kommentera