Som jag tidigare nämnde har vi varit på semester i Frankrike nyss. Det är är inlägget beskriver etapp 2, den som startade i La Breolé och slutade i en liten ort utanför Avignon. Inlägget om etapp 1 återfinns här.
Vi startade på tisdagmorgonen och försökte komma upp, packa och äta frukost ganska tidigt. Vi tackade för oss i La Breolé och körde iväg mot Avignon. Avignon är en stad med knappt 100 000 invånare som ligger längs floden Rhône och är kanske mest känd för att ha varit påvestad 1309-1423. Möjligen så är staden idag mest känd för Avignonfestivalen som hålls varje juli och som är bland annat en kulturfestival med utställningar och teaterföreställningar.
Det boende vi bokat låg i en ort som heter Saint Laurent des Arbes, ungefär 2 mil utanför Avignon men eftersom vi inte fick in den på GPS:en direkt så var det enklare att bara köra mot stadskärnan. Som jag skrev inledningsvis så hade vi lärt oss att man blir trött och åksjuk av att åka länge på pytte-pytte-pyttevägar så vi valde den stoooora motorvägen istället. De knappa 30 milen gick på ett kick och det var knappt någon trafik. Vi var framme i Avignon redan till lunch, men fick kämpa ganska mycket för att hitta en parkeringsplats. Det var någon slags festival i staden och smockat med bilar överallt. Till slut hittade vi en plats en bra bit utanför stan och promenerade in.
Över Avignon stod solen högt och hela gamla staden omringas av en hög mur så luften stod stilla och det var minst sagt varmt. Vi promenerade runt lite på måfå i stan för att hitta någonstans att äta, vilket vi gjorde och fick semesterns första ganska mediokra Plat du jour (dagens lunch) bestående av kött och potatisgratäng. Helt okej ändå.
Efter lunch fortsatte vi promenaden runt i Avignons gamla stad och till slut hamnade vi uppe i påvepalatset Palais des Papes.
Hampus och pappa kämpar uppför trappan i hettan
Utsikt över hela stan
Mot torget
Efter en lång stunds sittande under parasoller med något kallt i glaset så bestämde vi oss för att åka vidare mot stället vi skulle bo på. Vi fick in destinationen på GPS:en och var där ganska snart. Väl framme möttes vi av en stor hög grind och en sprakande porttelefon. När vi körde in på gården mötte ägarinnans make upp och ledde oss in till kontoret för att lilla frun skulle tilldela rätt rum.
Vi blev väldigt imponerade av stället som var en ombyggd gammal kvarn, vilket syntes då det rann vatten igenom två valv under huset. Nu var det ingen kvarn längre men dammen var full av grodor som lät ungefär som hundar, men det blev vi varse först om natten. Ägarparet var mycket trevligt och bjöd på välkomstdrink och snacks på verandan. Precis som förra stället så var det ca fem rum så vi såg lite andra sällskap runt om på gården. Jag fick en stor portion av trädgårdsglädje av att bo på det här stället och tog ganska många foton.
Hampus och mitt rum, praktiskt (och lite konstigt) med dusch och tvättställ i sovrummet.
Träd fullt av mogna fikon i parken
Hortensior stora som buskar
Man borde ha en rejäl park bakom huset som här, luftigt liksom.
Dammen som rann igenom huset, poolområdet till vänster
Lagom stor pool för svalka och simma lite
Baksidan av huset mot parkeringen
Mycket blommor och pyntdjur överallt
Första kvällen blev vi rekommenderade en restaurang i närheten av värdparet. Så här med facit i hand så var det ingen höjdare. Pappa och jag tog confiterad anka och Hampus en skaldjursrisotto. Hampus mat var god om än okryddad, men vår var ingen höjdare. Direkt obehaglig bitvis. Lite för mycket ambition och konstiga saker istället för gott.
På onsdagen satte vi oss i bilen för en kort utflykt till Chateauneuf-du-Pape för att kolla på vin och vinodlingar. Precis som Avignon finns det en historisk koppling till påvetiden då det var just en påve som planterade de första vinstockarna här. Idag är Chateauneuf-du-Pape det mest välkända av Côtes-du-Rhone-vinerna. Det tog dock 400 år innan vinet blev känt och idag finns det 350 Chateauneuf-du-Pape-egendommar.
När vi åkte i orten passerade vi vinhus efter vinhus innan vi hittade det museum vi tittat ut i förväg. Där fick vi lära oss allt om hur idealisk den leriga- och stenrika jorden var för vinstockar och hur nära det var allt allt gick åt skogen vid en mögelepidemi på mitten av 1800-talet. Museituren avslutades med vinprovning och att vi köpte några olika flaskor.
Vinprovning på Brottle vinmuseum och vinhandel
Därefter gick vi i snigelfart (det var riktigt varmt) upp till byns centrum och åt lunch. Vi följde en rekommendation från guideboken och det var gott, även om det var lite lite mat och ganska dyrt. Hampus och jag tog en fiskrätt och pappa tog en charktallrik. Bortsett ifrån att det var så varmt att man höll på att svimma (vi satt ute) så var det en trevlig tillställning.
Terras med utsikt på en trevlig restaurang
Efter lunch gick vi runt lite i den lilla staden och tittade in på hos olika vinförsäljare. Det här med vin var den här ortens grej kan man säga och på alla ställen fick man provsmaka.
Chateauneuf-du-Pape City
Hampus inne på sin sjätte provsmakning.
Med tanke på att vi reser med flyg och hade ganska så proppfullt i väskorna redan på vägen ner, så gick det inte att handla hur mycket som helst. Det slutade dock med sex halvflaskor och tre vanliga flaskor. Vissa av dem var redo att drickas direkt och andra ska gärna lagras några år. Ungefär i samma utsträckning som jag fick lust att fixa med trädgården så fick Hampus lust att fixa till vinkällaren.
Väl tillbaka hemma så kastade vi oss i plurret.
När det var dags för dagens middag den här dagen så avstod vi från att fråga värdfolket om tips och åkte istället helt slumpmässigt ut med bilen. Ganska snart hittade vi en fisk- och skaldjursrestaurang i närheten där vi fick mycket god mat. Pappa åt den godaste fisken i mannaminne och Hampus och jag tog en gratinerad fisksoppa, kanske lite åttiotal, men klart gott ändå. Till förrätt tog jag gratinerade ostron och Hampus en variant av foi gras. Hampus var den enda som tog efterrätt och valde inget konstigare än ananas-carpaccio.
Gratinerad fisksoppa – mycket god
Ananas carpaccio, knepig, men Hampus har redan visat intresse för att göra den hemma
Dagen därpå, torsdagen, så var vi rätt så matta av all värme och valde därför att bara stanna vid poolen fram till middag. Det var otroligt skönt att ägna en dag åt att läsa/slumra. Fram emot kvällen när det var lite svalare så åkte vi in till en relativt närliggande stad som heter Orange. Enligt guideboken är Orange känd för en triumfbåge och en amfieteater. Vi såg ingendera utan nöjde oss med att gå runt lite på stan och leta matställe.
Middag åt vi vid ett torg där Hampus och pappa tog entrecote och själv beställde jag något okänt, det blir ju så när man inte kan franska så bra. Det visade sig vara fiskspett av torr ihoprullad plattfisk och syltlök. Till detta en halv tallrik huvudsallad. Måltiden är senare utnämnd till sämst på hela semestern. I övrigt var det en härlig dag och en fin kväll.
Ett litet torg i Orange
Konserver i konservbutik
En av stans fontäner
När vi kom hem från Orange passade vi på att ta en promenad runt stället vi bodde på för att ta lite bilder på omgivningen och dess olivträd och vinodlingar.
Efter detta gick vi tillbaka till rummet och började förbereda för nästa dags resa mot Antibes.