månadsarkiv: juli 2013

Frankrikeresan etapp 2 – Avignon och Châteauneuf-du-Pape

Som jag tidigare nämnde har vi varit på semester i Frankrike nyss. Det är är inlägget beskriver etapp 2, den som startade i La Breolé och slutade i en liten ort utanför Avignon. Inlägget om etapp 1 återfinns här. 

Vi startade på tisdagmorgonen och försökte komma upp, packa och äta frukost ganska tidigt. Vi tackade för oss i La Breolé och körde iväg mot Avignon. Avignon är en stad med knappt 100 000 invånare som ligger längs floden Rhône och är kanske mest känd för att ha varit påvestad 1309-1423. Möjligen så är staden idag mest känd för Avignonfestivalen som hålls varje juli och som är bland annat en kulturfestival med utställningar och teaterföreställningar. 

Det boende vi bokat låg i en ort som heter Saint Laurent des Arbes, ungefär 2 mil utanför Avignon men eftersom vi inte fick in den på GPS:en direkt så var det enklare att bara köra mot stadskärnan. Som jag skrev inledningsvis så hade vi lärt oss att man blir trött och åksjuk av att åka länge på pytte-pytte-pyttevägar så vi valde den stoooora motorvägen istället. De knappa 30 milen gick på ett kick och det var knappt någon trafik. Vi var framme i Avignon redan till lunch, men fick kämpa ganska mycket för att hitta en parkeringsplats. Det var någon slags festival i staden och smockat med bilar överallt. Till slut hittade vi en plats en bra bit utanför stan och promenerade in. 

Över Avignon stod solen högt och hela gamla staden omringas av en hög mur så luften stod stilla och det var minst sagt varmt. Vi promenerade runt lite på måfå i stan för att hitta någonstans att äta, vilket vi gjorde och fick semesterns första ganska mediokra Plat du jour (dagens lunch) bestående av kött och potatisgratäng. Helt okej ändå.

Efter lunch fortsatte vi promenaden runt i Avignons gamla stad och till slut hamnade vi uppe i påvepalatset Palais des Papes. 

DSC 0575

Hampus och pappa kämpar uppför trappan i hettan

DSC 0579

Utsikt över hela stan

DSC 0611

Mot torget

Efter en lång stunds sittande under parasoller med något kallt i glaset så bestämde vi oss för att åka vidare mot stället vi skulle bo på. Vi fick in destinationen på GPS:en och var där ganska snart. Väl framme möttes vi av en stor hög grind och en sprakande porttelefon. När vi körde in på gården mötte ägarinnans make upp och ledde oss in till kontoret för att lilla frun skulle tilldela rätt rum. 

Vi blev väldigt imponerade av stället som var en ombyggd gammal kvarn, vilket syntes då det rann vatten igenom två valv under huset. Nu var det ingen kvarn längre men dammen var full av grodor som lät ungefär som hundar, men det blev vi varse först om natten. Ägarparet var mycket trevligt och bjöd på välkomstdrink och snacks på verandan. Precis som förra stället så var det ca fem rum så vi såg lite andra sällskap runt om på gården. Jag fick en stor portion av trädgårdsglädje av att bo på det här stället och tog ganska många foton. 

DSC 0617

Hampus och mitt rum, praktiskt (och lite konstigt) med dusch och tvättställ i sovrummet.

IMG 2697

Träd fullt av mogna fikon i parken

DSC 0620

Hortensior stora som buskar

DSC 0625

Man borde ha en rejäl park bakom huset som här, luftigt liksom.

IMG 2748

Dammen som rann igenom huset, poolområdet till vänster

IMG 2752

Lagom stor pool för svalka och simma lite

DSC 0650

Baksidan av huset mot parkeringen

IMG 2741

Mycket blommor och pyntdjur överallt

Första kvällen blev vi rekommenderade en restaurang i närheten av värdparet. Så här med facit i hand så var det ingen höjdare. Pappa och jag tog confiterad anka och Hampus en skaldjursrisotto. Hampus mat var god om än okryddad, men vår var ingen höjdare. Direkt obehaglig bitvis. Lite för mycket ambition och konstiga saker istället för gott.

På onsdagen satte vi oss i bilen för en kort utflykt till Chateauneuf-du-Pape för att kolla på vin och vinodlingar. Precis som Avignon finns det en historisk koppling till påvetiden då det var just en påve som planterade de första vinstockarna här. Idag är Chateauneuf-du-Pape det mest välkända av Côtes-du-Rhone-vinerna. Det tog dock 400 år innan vinet blev känt och idag finns det 350 Chateauneuf-du-Pape-egendommar.

När vi åkte i orten passerade vi vinhus efter vinhus innan vi hittade det museum vi tittat ut i förväg. Där fick vi lära oss allt om hur idealisk den leriga- och stenrika jorden var för vinstockar och hur nära det var allt allt gick åt skogen vid en mögelepidemi på mitten av 1800-talet. Museituren avslutades med vinprovning och att vi köpte några olika flaskor. 

DSC 0655

Vinprovning på Brottle vinmuseum och vinhandel

DSC 0663

Därefter gick vi i snigelfart (det var riktigt varmt) upp till byns centrum och åt lunch. Vi följde en rekommendation från guideboken och det var gott, även om det var lite lite mat och ganska dyrt. Hampus och jag tog en fiskrätt och pappa tog en charktallrik. Bortsett ifrån att det var så varmt att man höll på att svimma (vi satt ute) så var det en trevlig tillställning.

DSC 0671

Terras med utsikt på en trevlig restaurang

Efter lunch gick vi runt lite i den lilla staden och tittade in på hos olika vinförsäljare. Det här med vin var den här ortens grej kan man säga och på alla ställen fick man provsmaka. 

DSC 0664

Chateauneuf-du-Pape City

IMG 3521

Hampus inne på sin sjätte provsmakning.

Med tanke på att vi reser med flyg och hade ganska så proppfullt i väskorna redan på vägen ner, så gick det inte att handla hur mycket som helst. Det slutade dock med sex halvflaskor och tre vanliga flaskor. Vissa av dem var redo att drickas direkt och andra ska gärna lagras några år. Ungefär i samma utsträckning som jag fick lust att fixa med trädgården så fick Hampus lust att fixa till vinkällaren.

Väl tillbaka hemma så kastade vi oss i plurret. 

IMG 2723 

När det var dags för dagens middag den här dagen så avstod vi från att fråga värdfolket om tips och åkte istället helt slumpmässigt ut med bilen. Ganska snart hittade vi en fisk- och skaldjursrestaurang i närheten där vi fick mycket god mat. Pappa åt den godaste fisken i mannaminne och Hampus och jag tog en gratinerad fisksoppa, kanske lite åttiotal, men klart gott ändå. Till förrätt tog jag gratinerade ostron och Hampus en variant av foi gras. Hampus var den enda som tog efterrätt och valde inget konstigare än ananas-carpaccio.

Soppa 2734

Gratinerad fisksoppa – mycket god

Ananas 3524

Ananas carpaccio, knepig, men Hampus har redan visat intresse för att göra den hemma

Dagen därpå, torsdagen, så var vi rätt så matta av all värme och valde därför att bara stanna vid poolen fram till middag. Det var otroligt skönt att ägna en dag åt att läsa/slumra. Fram emot kvällen när det var lite svalare så åkte vi in till en relativt närliggande stad som heter Orange. Enligt guideboken är Orange känd för en triumfbåge och en amfieteater. Vi såg ingendera utan nöjde oss med att gå runt lite på stan och leta matställe. 

Middag åt vi vid ett torg där Hampus och pappa tog entrecote och själv beställde jag något okänt, det blir ju så när man inte kan franska så bra. Det visade sig vara fiskspett av torr ihoprullad plattfisk och syltlök. Till detta en halv tallrik huvudsallad. Måltiden är senare utnämnd till sämst på hela semestern. I övrigt var det en härlig dag och en fin kväll.

DSC 0681

Ett litet torg i Orange

DSC 0679

Konserver i konservbutik

DSC 0686

En av stans fontäner

När vi kom hem från Orange passade vi på att ta en promenad runt stället vi bodde på för att ta lite bilder på omgivningen och dess olivträd och vinodlingar.

DSC 0694

DSC 0698

DSC 0713

DSC 0711

DSC 0710

 DSC 0702

 Efter detta gick vi tillbaka till rummet och började förbereda för nästa dags resa mot Antibes. 

Frankrikeresan etapp 1 – La Breolé och Ecrins naturreservat

Som jag skrev i förra bloggen så har vi varit på långsemester i Frankrike, här kommer ett inslag om vår första del i området Hautes-Alpes.

Vi åkte hemifrån på lördag morgon, minst sagt gristidigt (ca fyra) och landade i Nice vid tiotiden – gött med hela dagen framför oss. Efter att ha hittat vår hyrbil så började vi åka norrut enligt GPS:ens anvisning. Eller egentligen hade GPS:en föreslagit en mycket längre tur, en lång omväg om ca tio mil i U-form, men vi tänkte att det kunde vara trevligt att se lite andra vägar än motorvägar. Sagt och gjort, vi for i riktning mot Grenoble och följde den smala lilla vägen längs dalgången omgiven av höga branta berg. När det närmade sig lunch så stannade vi, så där på franskt vis, bara till på första bästa fika-och-bageriställe och fick tag i den allra godaste paninin (varm macka) respektive baguetter med parmaskinka. Otroligt gott och, det allt kändes väldigt lyckat och lovande inför hela resan. 

DSC 0408

Världsgod men jättesimpel mack-lunch på vilket ställe som helst efter vägen

Därefter åkte vi vidare och till slut nådde vi fram till ett berg som vi uppenbarligen skulle ta oss över snirklande. Pappa muttrade något om att det är inte helt ofta man kör 15 mil på ettans växel, men det var ungefär så. Vacker utsikt, fint väder och massor av spänstiga cyklister att titta på efter vägen. Bergsmassivet heter Saint Étienne de Tinée

DSC 0432

DSC 0419

Här någonstans kan man säga att både Hampus och jag trillade över kanten till den avgrundsdjupa åksjukan. Urk vad dåligt vi mådde. Även om ingen kräktes så gungade marken kraftigt och vi fick ta en hel del stopp för luft. 

Lite senare på eftermiddagen så nådde vi fram till vårt Bed and Breakfast, det var en alpstugebyggnad strax utanför en liten by som heter La Breolé. La Breolé var i sin tur en liten by i anslutning till en ganska stor sjö, Serre Poncon, som enligt turistguiden är känd som en av de största anlagda sjöarna i västra Europa. Området skulle vara toppen för vadring, cykling, paddling, forsränning med mera. 

Nu när vi kom fram var det rejält varmt, 25-30 grader, och kvinnan som ägde stället berättade att det vintertid kommer uppemot 1,5 meter snö och att området är poppis för utförs- och längdskidåkning. Rätt härligt att kunna ha både snö och stora rosor i rabatten kan en annan tycka. Stället var fint och ägarinnan var trevlig och hjälpte till med vägbeskrivningar och tips. Enda minuset jag kan komma på var att det var en massa djur (möss/fåglar/ödlor/ponnys) i väggen bakom huvudkudden, vilket gjorde att det inte var helt lätt att sova (jag var halvvägs till skärrad). Ett annat litet minus var att La Breolé och närliggande byar var riktiga hålor så det var inte helt lätt att få tag i mat där på lördagskvällen. I övrigt ett klart trevligt och gemytligt ställe.

DSC 0443

DSC 0437

DSC 0438

På söndagen tog vi bilen och åkte en tur runt sjön och tittade till de kringliggande byarna. Åt alla håll var det höga berg och djupa dalar så utsikten var fin. Även idag såg vi massor av cyklister och motorcyklister som i varierande grad av kämpande susade upp och ner över bergen. 

DSC 0473

Serre Poncon med det riktigt alpblåa vattnet

DSC 0480

DSC 0486

 Målet för dagen var att gå upp på ett av de högsta bergen i närheten och också titta på några annorlunda stenformationer som bildats i berget. 

DSC 0510

Pappa och jag pustar lite i hettan, det var helt klart krävande vandring

DSC 0520

Veteodling på hög höjd och massor av vallmo – vackert!

DSC 0526

Stenformationer i sluttningen, håll med om att de ser ut lite som lemurerna på Skansen 

DSC 0541

Vägen mot toppen var i varierande terräng, här ganska breda stigar i grus, det är väldigt brant (och varmt)

DSC 0545

Hampus piggast idag, kämpar på med långa kliv

DSC 0560

Pappa som svettades en del i kepsen så att säga, hade en hel svärm av flugor efter sig. Mycket lusigt tyckte vi andra.

Efter att ha kämpat nästan hela dagen, gått lite fel och kors-och-tvärs så började både vattnet och orken ta slut så vi vände innan vi nådde upp till toppen. Hampus var lite besviken men pappa och jag nöjda över dagens strapats. Även om det gick betydligt snabbare att ta sig ner så krävdes det en hel del kraft och fokus för att inte ramla utför sluttningen. 

Efter lite dusch och uppfräschning så tog vi ett genialt beslut att åka in till en närliggande stad, Gap för att äta middag. Vi hade visserligen fått tag i god mat på La Breolés enda restaurang tidigare dag, men kände ändå att det var dags för något annat. Så vi satte oss i bilen och åkte 2-3 mil eller vad det kan ha varit, letade en bra stund efter parkeringsplats och vimsade därefter ner mot det vi trodde var staden. På ett litet torg hittade vi en pizzeria-brasseri där vi åt den måltid som vi utnämnt till semesterns bästa. Kött med potatisgratäng, massor av sås (roquefort för pappa och mig, tryffel för Hampus), grillad tomat och frästa grönsaker. Så otroligt gott! 

Den andra heldagen i Hautes-Alpes var bokad för en tur till det närliggande naturreservatet Ecrin National Park. För att komma hit åkte vi bil i 8-9 mil norrut och stannade till i en by som heter Les Vigneaux. Här hade vi kollat upp att det skulle finnas en bra slinga att vandra längs. Vår värdinna var dock lite skeptisk och föreslog en annan tur längs en dalgång i närheten, men vi chansade på det vi hade tänkt. Den här turen var på många sätt lik gårdagens, så tillvida att det var otroligt brant och varmt. Vi kunde konstatera att det inte var så mycket annat folk ute, och det berodde rimligen på att vi var lite off season. Man skulle nog kunna få en bättre upplevelse på våren eller hösten.

Hur som helst, efter en stunds letande efter lämplig startpunkt (vi hade ingen bra karta med oss och fick inte tag på någon på plats som vi hade tänkt) så parkerade vi i närheten av byns kyrka. Av praktiska skäl åt vi lite mellanmål bestående av yoghurt och bakverk redan vid bilen.

IMG 3472

Fika vid bilen för att slippa en del packning

Därefter började vi gå. Vi hittade rätt och kunde därefter följa markeringar och skyltar. Den tur vi hade tänkte skulle inte direkt leda till bergets topp utan slutmålet var en utkiksplats. Enligt guiden skulle turen vara lätt/medium och den var beräknad till ca 4 timmar. Vi hade stannat till på en mataffär på vägen hit och köpt med oss matsäck som vi åt när det närmade sig lunch. Även den här lunchen går till minnet som en oerhört lyckad matupplevelse trots att den bestod av så pass simpel mat som grillad vaccumförpackad kycklingfile, en tomat och en bit baguette. Med lärdom från gårdagen hade vi också med oss massor av vatten, frukt och godis. 

IMG 3473

En av de godaste luncherna på hela resan: vaccumpackad kyckling, baguette och tomat.

IMG 3477

Notera hur brant det är

IMG 3474

Efter lunchen så fortsatte vi att gå uppåt, balanserandes på smala stigar med en hissnande brant på ytterkant och lite lösa stenbumlingar och rötter på insidan. Förutom att det var brant, varmt och jobbigt så började det bli rejält läskigt dessutom. Det var inte  klättring med rep men inte helt långt därifrån, och för varje utmanande krök vi klarade blev det än mer obehagligt att tänka på hur det skulle kännas att gå nerför på samma ställe. Efter att ha kämpat på en bra stund så bestämde vi oss för att det nog fick räcka med spänning för den här dagen och vände. Då hade vi kommit ungefär knappt 1500 meter upp i luften. Jag som tidigare har gått upp för väsentligt högre berg i St Moritz var lite sur för att just de franska bergen skulle vara så svårtillgängliga (inga fikställen fanns efter vägen heller!). 

Hur som helst, efter ungefär fem minuter efter att vi bestämde oss för att vända var ingen av oss besvikna längre utan gick trallande nerför berget igen.

IMG 2649

IMG 3485

Toppen av berget? Här ifrån var det markerat att det skulle ta tre timmar upp till utkiksplatsen

IMG 2650

Hampus ganska glad ändå

IMG 2653

Knixiga stenar 

 IMG 2668

Hissnande utsikt

När vi väl var nere på backen så passade vi på att se oss om i området. I den närliggande byn Vallouise hittade vi både pub och internet. Vilken lycka!

IMG 3507

Hampus glad för sin öl efter ett tufft bergspass

På väg hem stannade vi i en av de större orterna i närheten av vår by, Embrun, för att äta middag. Det var ett tips från värdinnan som var mycket bra. En mysig liten stad och oerhört god mat (confiterad anka med råstekt potatis) på torget. Embrun, förstod vi är en riktigt cykelstad för aldrig har vi sett så många cyklister och cyklar. Det vi också fick veta var att Tour de France, som är cykelfolkets cykelhöjdpunkt skulle ha en deletapp i Embrun ett par dagar senare. Synd att vi missade det.

IMG 3516

Pappa och Hampus sitter vid bordet under taket och avvaktar att det ska bli middagstid

IMG 3517

Cykelfontän

Efter middagen så drog vi oss hemåt för att packa och samla ihop oss inför nästa dag då vi inledde Etapp 2 av semestern. 

16 dagar i Frankrike (och D-vitamin för två år)

Igår kväll kom vi hem efter en riktig långsemester i Frankrike. Håll i hatten, vilken resa och vad roligt vi har haft! Aldrig har energin och örrådet av D-vitamin i kroppen varit så högt, och aldrig har en drygt halv sommarsemester känts så lång och innehållsrik. Aldrig heller har vi ätit så mycket god fransk fiskmat (och baguetter, smördegsbakelser, pommes osv) så Omega 3-värdena såväl som livsnjutarvärdena lär också vara på topp. 

Här kommer en inledande blogg om om vår semester och därefter kommer jag skriva separata inlägg om varje del av resan, i den takt som jag hinner gå igenom de drygt 1200 bilder som vi tagit… 

Som bakgrund till resan hade vi minnet av förra sommaren som bokstavligen regnade bort och en lång tung kall vinter, vilket gjorde att vi ganska tidigt bestämde oss för att satsa på en ordentlig resa till värmen. Det var det eller dö, liksom. Det som gjorde att vi valde Frankrike var främst därför att vi hade möjligheten att hyra en lägenhet i Antibes utanför Nice, och med det som utgångspunkt planerade vi resten av resan. Vi bestämde oss också tidigt för att ha en ganska aktiv semester, i den betydelsen att vi inte skulle stanna på samma ställe från start till slut utan passa på att se så mycket som möjligt.

I vanlig ordning är det mest slumpen som avgör hur saker och ting blir, så även valet av de orter vi besökte och de ställen vi bodde på. Vi köpte en guidebok i början av maj men satt i övrigt mest och googlade efter lämpliga Bed and Breakfast-ställen. Rutten avgjordes alltså av vart vi hittade trevliga ställen som hade lediga platser (vi var rätt sent ute med alla bokningar, såklart). Datum och klockslag för ut- och inresa avgjordes av bästa pris, och vi är mycket nöjda över att ha fått tag i prisvärda flygbiljetter drygt ett halvt dygn efter att vi lämnat jobbet sista dagen. 

Nedan har jag lagt in en karta som ska visa vår rutt och de orter vi besökte. Resan startade och slutade på flygplatsen i Nice (A). De första åtta dagarna var pappa med på resan och vi hade hyrbil, så det var under dessa dagar som vi åkte runt mest, enligt de linjer som syns på kartan. När pappa hade åkt hem och återlämnat bilen på flygplatsen så reste Hampus och jag med buss och tåg till övriga ställen.

Resan delades in i fyra etapper, som i fallande ordning gick från mycket aktiv till toklugn. Följande ställen bodde vi på.

Etapp 1: Boende på Bed and Breakfast av alpstugetyp i en liten håla som heter La Breolé (B), i närheten av en sjön Serre Poncon i området Hautes-Alpes. Det här var rejält uppe i alperna och syftet med resan var att bergsvandra och se bergstoppar (3 nätter). Resan hit var ungefär 20 mil från flygplatsen över ett par rejäla bergsmassiv längs Italienska gränsen, det var smala krokiga vägar och resan tog i stort sett hela dagen inklusive många pauser pga åksjuka. 

Etapp 2: Boende på Bed and Breakfast av den lite mer pampiga slaget (tänk vallgrav) strax utanför Avignon (C) som är en lite större stad. Syftet med den här delen av resan var att se vinodlingar och franska inlandet (3 nätter). Resan hit på ca 27 mil gick snabbt och smidigt för vi valde, tack vare bättre vetande, att ta de stora betalmotorvägarna istället för de små smala vägarna som såg ut att ge den kortaste sträckan. 

Etapp 3: Boende i kompis lägenhet i Antibes (F) mellan Cannes och Nice. Antibes är en ganska stor stad med mycket liv och mycket turister på Franska Rivieran. Syftet med den här delen av resan var att sola, bada och ta det lugnt (7 nätter). Resan hit var ganska lång, vi passade på att besöka Marselle och Saint Tropez på vägen vilket gav oss en hel del snigelkörning på smala vägar. Dock relativt fritt från åksjuka så vi är nöjda. 

Etapp 4: Boende på hotell på Cap Ferrat, norr om Nice (se ruta och pil). Cap Ferrat är en halvö på Franska Rivieran som vi nu vet är känd för att vara ett tillhåll för de allra rikaste (vi såg många stora hus och stora båtar). Syftet med den här resan var att inte lyfta ett finger, uppleva lyx och flärd på fint hotell (3 nätter). Resan hit gick med snabbtåget som går längs kusten, mycket smidigt, med undantag för att det var ganska tungt att dra allt bagage till och från tågstationen. 

Inom varje etapp gjorde vi en del utflykter som kommer beskrivas inom respektive inlägg.

Frankrikesemester 2013 C

Vår resa

Vilken resa vi haft, underbar, med massor av upplevelser och hela sexton långa dagar under den franska (sol-) grillen!

Paradoxalt nog så har vi aldrig i livet njutit så mycket av att vara hemma och uppleva det riktigt svenska gråväder som bara finns här, tänk att det kunde vara så skönt att slippa både sol och värme (att inte bli svettig av att ta en dusch är rätt najs). Jag ser också fram emot att bryta den franska dekadansen (läs baguette-och-pain-au-chocolat-dieten i kombo av ingen träning) mot en uppryckning deluxe.  

DSC 0109

Dagens väder, aldrig har gråväder varit så härligt som när man svettats konstant i två veckor

Byggprojekt kompost

Tjoho – jag har lyckats med ett minibyggprojekt! En premiumkompost!

DSC 0399

Klar och klar, det är ett uttalande med viss tolkningsutrymme. Allting är byggt och snickrat men den gamla komposten är inte migrerad, det är inte tillsnyggat runtom ännu och jag behöver återkomma till någon detalj i konstruktionen.

Den beskrivning jag använde mig av hittade jag efter en stunds googlande. Det blev en färdig byggbeskrivning på Beijer bygg. Där kan man läsa sig exakt till hur jag gick till väga (eller hur jag borde ha gått till väga, hrm).

Projektet startade i lördags med att Hampus och jag åkte till brädgården för att köpa material. 

Bild

Räkneövning på bygghandeln

Bild

Vi lånade en släpvagn för att köra hem plankorna på

Därefter sågade jag till alla bitar enligt instruktionen, det blev 65 stycken. Vi har ingen automatisk såg, så jag fick jobba lite med fogsvansen.

DSC 0350

Bra att ha ett skrotgarage att jobba i

DSC 0353

65 bitar redo för montering

På söndagen så gick jag över till montering, då satte jag ihop alla delar, totalt åtta stycken.

DSC 0368

En av åtta delar

Sju delar som fungerar som luckor/mellandelar och ett långt bakstycke. Det fiffiga med den här konstruktionen är att den ska vara helt modulerbar och alla delar är öppningsbara. Dock så blev det så att alla delar som sitter mot bakstycket är fastskruvade, för det blev ett litet integrationshaveri när slutmonteringen närmade sig. Ja, alltså, det betyder att vi fick tänka och göra några ändringar innan vi kunde få ihop allt.

DSC 0384

Här ligger alla delar på tork, efter att jag lackat ändträytor

Tidigare i veckan var jag ute och preppade marken där komposten ska stå, jag grävde bort en del jord och växtlighet för att få det platt. Mitt mål var att ställa komposten så långt bakom tallen som möjligt för att vara lite osynlig.

Idag fick jag hjälp av Hampus för att ställa upp allt på plats. 

DSC 0388

Hampus skruvar fast vinkeljärn

DSC 0393

Nu börjar den snart bli klar, även pappa har anslutit till projektet

DSC 0398

I framkant sitter alla delar ihop genom öglor och sprintar. Sprintar i mitt fall är än så länge kvistar och/eller skruvmejslar. Jag får återkomma till att fixa något bättre senare i sommar.

Men funkar den då?

DSC 0402

Kompost med dagens sallad, javisst!

Fönsterputsarsöndag

I söndags gjorde vi ett gemensamt ryck och putsade alla fönster på hela nedervåningen inklusive uterummet. Pust vilket fönster-vasalopp det var!

Uppskattningsvis höll vi på i 11 timmar tillsammans vilket indikerar att vi har en hel del fönster… Två i varje rum, som i sin tur består av tre delar á fyra sidor. Plus lite udda i hall och vardagsrum. Totalt sett var det 128 sidor räknade jag ut. Plus uterummet där det är åtta fullhöga glasdörrar á två sidor. Nästa gång tror jag vi måste ta uterummet vid ett separat tillfälle för att inte tappa stinget helt. 

Vi har ett bra upplägg när det kommer till fönstertvätt. Hampus har ansvar för att röja fönstret, ta bort alla grejer, skruva isär alla delar, öppna och rigga så det bara är för mig att gå dit och tvätta. När jag är klar så följer han upp med att sätta ihop alla delar, städa fönsterbrädor och återställa alla pryttlar. Det funkar riktigt bra och rekommenderas alla som annars blir galna av allt runtomkring-strul som just fönsterputsning av gamla fönster innebär. 

Som ett steg i att uppgradera vårt hus så har vi också påbörjat jobbet att successivt ta bort alla snoräckliga klistriga skumgummilister och ersätta dem med den moderna tidens gummilister. Man får ta ett par fönster åt gången eftersom det är ett sånt slavjobb.

DSC 0330

2 x 3 x 4 i varje rum

DSC 0329

Utom i vardagsrummet, där skruvar man loss innerfönstren och lyfter av dem. Mycket smidigt.

DSC 0327

Ny list på gång

DSC 0332

Tydligt vad det blir för hemmaprojekt våren 2014?

DSC 0336

Hampus håller i de supertunga dörrarna så jag kan jobba. Fönstertvätt = ansträngande fysisk aktivitet. Alltså lämpar sig träningskläder bäst för ändamålet. 

DSC 0335

Trevligt sällskap


Bröllopsbilder på väggen – du måste skämta!?

Vi hade ett lägsta botten-skämsmål att få upp några utvalda bröllopsfoton på väggen innan ettårsdagen av självaste vigseln. Idag hände det! Tjoho!

Bilderna beställde jag som vanligt via Crimson.se, och trots att jag körde iväg beställningen en sen kväll så var de klara för upphämtning redan efterföljande dag. Helt magiskt.

Det vi gjorde idag var att försöka hitta en bra tavelstrategi. Eftersom vi endast har en tavla upphängd hittills så har vi inte mycket till tidigare tänk att luta oss tillbaka på. Nu blev det till slut att vi valde alternativet ”baslinjen”, så alla tavlor sitter på samma linje i underkant.

DSC 0338

I beskrivningen från Ikea framgår det tydligt att tavlor helst hängs upp av en kvinna istället för en man. 

DSC 0340

Tja, hur blev det då? Det kanske blev lite tunnare än vad vi hade tänkt oss. Eventuellt att vi borde satsa på lite högre förtätning i framtiden. Nu är det i alla fall tre tavlor i matsalen och en i badrummet. Därmed kan vi bocka av uppgiften med hela två månader och två dagars marginal. 

DSC 0348

 DSC 0347