För två veckor sedan så gjorde vi världens roligaste sak – vi drog iväg till New York och gifte oss i smyg. Vi var borta tisdag till söndag, och själva vigseln med kringaktiviteter skedde på torsdagen. Hela resan och vår stora dag var verkligen hur kul som helst – helt klart det roligast vi gjort!
Foto: Agaton Ström. Vi med (smakfulla) souvenirmuggar
I den här bloggen ska jag dokumentera hur vi gjorde för att gifta oss i New York.
Förberedelser från Sverige
Under sommaren hade vi fixat den svenska delen av administrationen. Vi hade begärt hindersprövning hos Skatteverket och fått ett så kallat äktenskapscertifikat utskrivet på engelska. Detta föregicks av en lång och uttdragen diskussion här hemma kring framtida gemensamma efternamn där kravbilden var ETT och SAMMA efternamn. Ingen av oss ville ta den andres namn så det fick bli Hampus mammas flicknamn. Vägen dit var kantad av hot och konflikter, lite överdrivet, men i alla fall rejält med dålig stämning. Hampus bytte namn redan under sommaren, eftersom det måste vara fixat före vigseln, och vi fick göra om alla papper en gång till för att det skulle stämma (plus att han fick fixa nytt pass, körkort etc).
Innan vi åkte hade vi fyllt onlineansökan på något som kan liknas vid New Yorks Skatteverk – Office of the City Clerk. Där kunde man klicka sig fram till Marriage Bureau, för att läsa på vad som gäller för vigsel i NYC och göra själva ansökan. Ansökansförfarandet liknade den svenskan hindersprövan, man fick fylla i personuppgifter och intyga att man inte var gift redan typ. Väldigt basic.
Inom 20 dagar från att man gjort onlineansökan, men senast 24 timmar innan vigseln så skulle man personligen gå in på det aktuella myndighetskontoret för att slutföra ansökansprocessen. Det betyder i praktiken att man åker dit, anger sitt konfirmationsnummer, legitimerar sig och betalar $35 för att få ut sin Marriage Licence och en tur i den amerikanska byråkratins karusell.
Tidigare i vintras/våras så hade vi bokat upp en vigselförrättare, Allison Dolan Hall från Always NY Weddings. Allison är, enligt sin hemsida ”Spiritual Humanist Celebrant” och verkar ha som jobb att viga folk från när och fjärran. Vi hade haft en hel del mejlkontakt innan för att stämma av hur vi ville ha det och vi hade fått exempel på vigsel-manus. Två dagar innan vi skulle åka så började vi kolla på det, och medan jag sydde klänningen för fulla muggar så fick Hampus skriva om manuset. Bland annat så hade vi bestämt att vi skulle hålla ett varsitt tal till varandra under ceremonin. Hampus fixade manuset strålande men själv så hann jag liksom aldrig läsa det innan (fick en snabb brief i taxin precis innan vigseln) och i efterhand hade jag kanske önskat att jag kört det genom Google translate för att veta lite mer exakt vad det var jag sa ”ja” till.
Vi hade också bokat upp en bröllopsfotograf som heter Agaton Ström. Vi hade fått honom rekommenderad och surfat timmar på hans blogg och blivit väldigt imponerade. Vi hade bokat upp honom med några månaders framförhållning och hade haft rätt mycket kontakt per mejl innan, där jag var mer eller mindre hysterisk i min strävan mot de perfekta bilderna. Ja, det där med bra bilder viktade jag som 80% av en lyckad bröllopsdag. Nu i efterhand har jag reviderat siffran till 95% och är så otroligt lättad och lycklig över att Agatons bilder blev så bra! Agaton är svensk i begynnelsen och det tyckte vi var lämpligt för att slippa vara både nervös (jag) och prata dålig engelska (jag) samtidigt som vi skulle vara snygga och avslappnade.
Frisörsalongen Rita Hazan hade jag bokat några veckor tidigare helt på chansning. Jag hade läst en blogg med Sofie Fahrman där hon besökte en salong och jag sökte upp densamma på nätet. Lite långsökt kanke, men rådlös får trolla (eller vad man säger). Jag drog ett mejl till dem och fick en offert utifrån en bild jag skickat, så det kändes enkelt. Man blir ju helt knäpp av att leta efter frisörer (eller florister för den delen) genom att bara läsa recensioner på internet. Alla klagar på någonting.
Innan vi åkte så var jag förbi Make up Store här i stan och fick en sminkrådgivning. Försäljaren rekommenderade mig säkert ett femtiotal produkter med prefixet ”brud-”(hoppas tjejen fick fett med säljbonus så som jag handlade). Trots den lite bittra eftersmaken pga djupt hål i plånboken så kunde jag inte förneka att jag ändå klarade av att sminka mig själv på självaste skälvande bröllopsdagen. Som jag skrev tidigare så hade jag sytt min klänning innan vi åkte. Jag hade också köpt skor som Hampus fixade att det kom nya sulor på. Hampus hade köpt den snyggaste kostymen och ett par matchande finskor deluxe. Skjorta och fluga var också inköpta innan, inte med så god marginal men ändå.
Det som fattades för mig var underkläder som funkade under klänningen (måste), nya örhängen (bör), en snygg minihandväska till middagen (bör) samt blommor (bör). Alla restpunkter hade jag satt på mentala listan att fixa på plats.
Tisdag-onsdag
Vi anlände till Manhattan mitt på dagen på tisdagen och bestämde oss för att försöka klara av byråkratipucken samma dag trots att den egentligen var planerad till onsdagen. Bara som inledning kan jag säga att vi inte hade fixat någon detaljerad karta där den aktuella adressen var utmärkt så vi letade runt efter Worth Street lite sporadiskt (visst, vi visste ungefär vart det skulle vara – men Manhattan är stort (man glömmer det varje gång)).
Därtill, som stämningshöjare, så kom det ungefär två rejäla åskskurar under de två timmar som vi irrade runt för att hitta kontoret.
Blöt katt står och väntar på bättre tider under ett tak, vi hade missat det där med paraply.
Det var alltså två dyblöta, smått jetlaggade och lite trötta men dock glada personer som slutligen hittade fram. Väl inne fick vi en kölapp och ombads att vänta på vår tur. Att sitta där var en upplevelse då det var fullt av par (vi hade ca 80 nummer framför oss i kön) som var där i samma ärende som vi. Detta stället fungerade också som ett svenskt rådhus, så det var många som gifte sig där på plats också. Jag kände en olustkänsla av att se alla osmakliga utstyrslar och gigantiska kjoltyg. Dock såg vi ingen Elviskopia, utan det närmaste vi kom var en svartmuskig fotograf med en dramatenväska full av (förmodade) kamerapryttlar. Han hängde med paret från Ryssland och försökte underhålla dem i deras väntan genom att visa bilder i sin kamera.
Väl framme hos handläggaren så fick vi frågan om någon av oss hade amerikanskt medborgarskap eller amerikanskt skattenummer. Hampus svarade jakande då han har det senare, varpå han uppmanades uppge detta. Vi hade naturligtvis inte med oss detta och anmodades återkomma nästa dag med alla uppgifter.
På City Clerk Office i New York. I bakgrunden ett nygift par som fotas framför en ”snygg soffa” eller motsvarande.
Samma procedur upprepades därför även på onsdagen, fast utan regn och vilsegång men med tillägg för att vi hittade fritt wifi på City Clerk. Den här gången kom vi i lunchtid när alla handläggare var på lunch och fick därför sitta i en ännu långsammare kö. När vi väl kom fram till handläggaren så behövde vi ironiskt nog aldrig uppge skattenumret. Dock hade vi med oss vår äktenskapslicens när vi gick därifrån och det kändes som en seger så god som någon. Dessutom hade vi fått vår dagliga dos av internet och hunnit kommunicera med både släktingar och jobb.
Innan vi stack ner till City Clerk Office så hade vi tagit en promenad i Central Park för att välja ut en lämplig plats att hålla ceremonin vid. Vi hade fått flera tips av vår äktenskapsförrättare och hade hyggligt bra koll själva innan. Kriterierna vi sökte efter var något som var i första hand snyggt på bild och i andra hand harmoniskt.
Jag testar en plats som var snygg på bild men som inte kändes så rolig pga intilliggande cirkus. Utgick därför.
Under onsdagen sent på kvällen så inhandlade jag de sista (under-) klädesplaggen samt vi kollade upp att den närliggande supermarketen hade blommor ”i värsta fall”. Jag hade också planerat att köpa nya örhängen men det fick utgå.
Bröllopsdagen
De viktiga hållpunkterna för vår bröllopsdag var
Morgon:
- Springa en tur i parken för att uppnå harmoni
- Fixa blommor
- Skriva klart, renskriva och träna på våra respektive tal till varandra
- Äta stadig frukost
11:30- 13:00 Hanna till frisören
13:30-14:30 Äta lunch, klä på oss och fixa smink + dela en flaska bubbel
14:30 Möta upp fotografen i hotellobbyn
16:45 Möta upp vigselförrättaren
17:00 Vigsel
18:45 Middag
Den stora dagen flöt på riktigt bra!
På väg till en frukoststället så hittade vi en florist som lite tursamt kunde slänga ihop en enkel bukett on demand utan att ta bröllopstaxa. Det kändes inte som en så stor sak med blommor utan det blev något enkelt.
Äggbagel med bacon med lilla brudbuketten on side a k a bröllopsfrukost på tu-man-hand.
Mellan frukosten och frisören hann i alla fall jag slutföra mitt tal och skriva det på papper. Det hade varit praktiskt men väl drygt att stå med varsin iPhone. Det kändes befriande eftersom det varit lite stressande att ha det ogjort.
Det var en upplevelse att besöka frisörsalongen, det var en tjej i kassan som hälsade välkommen, en tjej som stod fem meter från kassan och visade mig till ett provrum. Där fick jag byta av mig min skjorta en morgonrock. Sen kom min frisörs assistent och hämtade mig och vi gick tillsammans de 10 metrarna till stolen där jag skulle sitta. Sa jag att alla de här människorna hade öronsnäckor för att slippa hojta till varandra i lokalen?
Hårstylisten och hennes assistent (som i huvudsak höll i hårsprejen och räckte fram hårnålar) gjorde ett gediget jobb måste jag ändå säga. De startade med schamponering och torkning. Sen började de locka med locktång och rullade upp på rullar, med massor av sprej i varje steg. Därefter tuperade hon ordentligt och satte tillbaka rullarna tror jag, innan hon borstade ur alla lockar och satte upp håret i en knut. En annan som jobbar med effektiviseringar tänker att några av stegen borde kunna kapas, men å andra sidan så har jag alltid bad hairday så jag ska väl inte uttala mig alls. Det blev bra och jag var klar i tid – samt inte minst, det kostade vad vi hade kommit överens om. Själv var jag mer skraj för att priset skulle dra iväg än att jag skulle bli dålig i håret.
Jag med rullar i håret. Hairdresserns assistent i bakgrunden.
Efter frisören så var det dags att knata tillbaka till hotellet och köra stora sminkprogrammet enligt spec från sminktjejen på Make up Store. Jag klarade det!
Hampus fick sticka ut och köpa lunch, fixa is och champagneglas. Sen hade vi en ganska stressiga slutminuter, bland annat hade Hampus besvär med att knyta sin fluga trots beskrivningar både i form av iPhoneappar och papper.
Hampus med sin trilskandes fluga
Sen kom bröllopsfotografen och dagen ändrade raskt karaktär. Agaton Ström gled in på vårt rum med två kameror på axeln och halvdussin objektiv i väskan. Hampus var en smula sammanbiten pga flugincidenten och jag var nervös för att vi skulle få dåliga bilder. Det hela löste sig genom att jag drack champagne och levererade en perfekt flugknut (tur!). Agaton gjorde ett strålande jobb genom att helt och hållet ta över situationen genom att bara vara sådär harmonisk och otroligt trovärdig. Han coachade oss med en fingertoppskänsla som man själv skulle kunna dö för att få ha en gnutta av på jobbet.
På hotellrummet tog vi ganska många bilder, det var perfekt ljus och fin utsikt.
Foto: Agaton Ström. Hampus hjälper mig på med klänningen.
Foto: Agaton Ström. Fönsterhångel på 19:e våningen med utsikt över Central Park.
Vi hade per mejl bestämt att vi skulle ta bilder i Meatpacking District och i Central Park, den senare var ganska självklar med tanke på att det var där vigseln skulle hållas. Hampus och jag hade kollat upp ett par extra vackra ställen i parken som vi gärna ville fotas vid.
Först stanande vi till nere på gatan invid hotellet, i korsningen 6th Avenue och Central Park South. Där fick vi springa ut mitt i gatan när det var grön gubbe tills Agaton signalerade att det var dags att, med livet som insats, springa tlllbaka till trottoaren. Vi gjorde om det två gånger och det blev en himla uppståndelse bland alla turister och andra förbipasserande. Vi fick busvisslingar, lyckönskningar och blev fotade av helt okända människor. Jag blev klart generad men det var samtigt befriande kul.
Foto: Agaton Ström. Med livet som insats på 6th Avenue.
Därefter tog vi en taxi ner till Meatpacking och fotade på flera olika ställen.
Foto: Agaton Ström.
Foto: Agaton Ström
Foto: Agaton Ström
Foto: Agaton Ström
Vi gick även upp på The High Line som är en ombyggd järnväg som har gjorts till parkväg.
Foto: Agaton Ström. Här valsar vi runt.
Därefter tog vi en Taxi tillbaka till Central Park West och kom precis fram enligt avsatt tid.
Foto: Agaton Ström. Sjukt kul bil där det ser ut som att Hampus är ute på statsbesök, notera att han vinkar som en kunglighet…
I parken så mötte vi upp vigselförrättaren samt Robert och Erika som rest hela vägen från Sverige för att delta.
Vigselceremonin fördelades på fem block kan man säga. Först så hälsade hon våra gäster välkomna och pratade kring deras roll som vittnen. Sen vände hon sig mot oss och pratade om kärlek och äktenskap. Därefter fick vi, på vår egen önskan, läsa våra tal till varandra. Det var väldigt vackert och stämningsfullt, vi sa många fina saker till varandra.
Slutligen var det löften och besvärjelser. Vi fick också läsa ganska långa löften till varandra, enligt principen upprepa mening för mening.
”In loving what I know about you,
trusting in what I do not yet know,
with respect for your integrity and faith in your abiding love for me,
for both days of happiness and days that are difficult,
throughout our lives. I take you as my wife /husband, to share the joys and sorrows of our lives together, to respect your values and to love you for a lifetime. These things I give to you today, and all the days of our life.”
Därefter var det dags att byta ringar och slutligen fick vi även skriva under äktenskapslicensen. Bortsett från att jag inte riktigt hade läst på hur det skulle gå till och därför var lite oförberedd, så var det en fin ceremoni. Ceremonin blev som vi ville och den fokuserade bara på kärlek.
Foto: Agaton Ström. Ladies Pavillion där vi höll ceremonin
Foto: Agaton Ström. Här är Allison (vigselförrättaren) som talar till Robert och Erika
Foto: Agaton Ström.
Foto: Agaton Ström. Här byter vi ringar.
Foto: Agaton Ström
Foto: Agaton Ström. Så här glada har vi knappast varit av att skriva under en blankett tidigare. Notera också Hampus nya giftas-frilla.
Sen när själva vigseln var klar så gick vi runt i Central Park och tog ytterligare många bilder.
Foto: Agaton Ström. Hampus och Robert laddar med energiläsk för att orka fram till middag.
Foto: Agaton Ström. Balansgång i lönn-skogen.
Foto: Agaton Ström
Foto: Agaton Ström
Foto: Agaton Ström
Foto: Agaton Ström. The Minton Tiles i Central Park
Foto: Agaton Ström.
Foto: Agaton Ström.
Foto: Agaton Ström
Foto: Agaton Ström. Bröllopsvals i Central Park
Foto: Agaton Ström. Bröderna
Foto: Agaton Ström
Efter fyra timmars fotograferande så var det dags för oss att gå till restaurangen. Vi hade bokat bord på ett ställe som heter Daniels som drivs av en inflyttad fransman med samma namn. Stället har tre stjärnor i Guide Michelin och vi åt en mycket ambitiös sexrätters smakmeny.
SIX COURSE TASTING MENU
DUCK TERRINE WITH POACHED APRICOT
Sicilian Pistachio, Sauternes Gelée, Tatsoi Salad
or
TASTING OF RABBIT
Terrine with Curly Mustard and Young Vegetables
En Gelée with Tarragon, Baby Leeks and Carrots
Dr F. Weins-Prüm Riesling Kabinett Graacher Himmelreich, Mosel, Germany 2008
. . . . . . .
MAINE PEEKYTOE CRAB SALAD WITH WATERMELON
Kaffir Lime Gremolata, Anise Hyssop Salad
or
TRIO OF ARCTIC CHAR
Hot Smoked with Yukon Gold Potato
Confit with Lemon Zest and Lovage Pistou
Tartare with Sesame Oil and Wasabi-Spinach Coulis
Salomon Grüner Veltliner Hochterrassen, Austria 2011
. . . . . . .
SLOW BAKED JADE TIGER ABALONE WITH CINCO JOTAS
Zucchini Marmalade and Avocado, Wood Sorrel, Oregano Gremolata
or
ARUGULA AND LEMON RAVIOLI
Baby Squid, Littleneck Clams, Baja Shrimp
Cherry Tomato Confit, Braised Fennel
Domaine Monpertuis Châteauneuf-du-Pape, Rhône 2010
. . . . . . .
OVEN BAKED BLACK SEA BASS WITH SYRAH SAUCE
Lettuce Stuffed Potato, Shallot Chutney Cromesquis
or
CANTIMPALO CRUSTED SWORDFISH
Fricassée of Jersey Corn and Potato Gnocchetti
Braised Lacinato Kale, Clay Pepper Sauce, Corn Shoot Salad
Copain, Pinot Noir Tous Ensemble, Anderson Valley, California 2009
. . . . . . .
ROASTED VEAL TENDERLOIN WITH ARTICHOKE BARIGOULE
Braised Cheeks with Tomato-Jalapeño Chutney
Crispy Sweetbreads, Glazed Patty Pan Squash, French Beans
or
DUO OF BEEF
Braised Black Angus Short Ribs with Romanesco Purée
Seared Wagyu Tenderloin, Tomato Stuffed Russet Potato, Glazed Chanterelles
Château Robin Côtes de Castillon, Bordeaux 2008
. . . . . . .
PASSION FRUIT-VANILLA VACHERIN
Mango Chutney, Mascarpone Chantilly, Meringue
Château Pajzos 5 Puttonyos Asz, Tokaji 2000
or
WARM GUANAJA CHOCOLATE COULANT
Liquid Caramel, Fleur de Sel, Milk Sorbet
Domaine du Rancy Rivesaltes Ambré, Roussillon 1996
. . . . . .
Robert och Hampus på Daniels
Vi tog inte mycket bilder från restaurangen eftersom det kändes inte som ett ställe där man flexade med mobilen i alltför stor utsträckning. Speciellt inte efter att Robert blivit tillrättavisad ”jacket required” när han försökte ta av sig kavajen och att Erika fick en pall att ställa sin lilla aftonväska på bredvid stolen. Erika (som är gravid) fick en haklapp med texten ”I rather eat at Daniels” att ta med hem.
Vi fick massor av god mat och ohanterbara mängder vin. Vi tog smakmenyn alla fyra och delade upp oss mellan de två olika alternativen som fanns på varje rätt. På personalens initiativ så kunde vi därför byta tallrik med varandra parvis och smaka alla 12 rätter plus mellanrätter och efter-efterrätter som nedanstående.
Bonusefterrätt på restaurangen till oss på vår stora dag
Sammanfattningsvis så var det en superdag. Vad kul vi hade det! Nu har det visserligen bara gått två veckor men vi är helt lyriska och tittar på bilderna varje dag. Jag kan verkligen rekommendera alla att åka till New York för att gifta sig, det var hur kul som helst, och jag kan verkligen rekommendera Agaton Ström som bröllopsfotograf.
Agaton in action.