Kategoriarkiv: Barn

Frank är äntligen här!

DSC 7703

Stellans lillebror Frank ett dygn gammal

Den tionde december, nio dagar över beräknat datum föddes då äntligen lillebror. Jag, som varit nervös och gått hemma och väntat i 20 dagar hade hunnit bli inställd på att han aldrig skulle komma. Rent fysiskt var det inga problem att bära honom men det var desto värre mentalt. Jag hade mycket förvärkar och tvingade morfar sova över här mer eller mindre varje natt senaste tre veckorna (vilket Stellan tyckte var supertoppen!).

Dagen innan han föddes var vi iväg på ultraljudsundersökning, vilket man beordras när det gått en vecka över tiden. Barnmorskan kollade hans bukmått och mätte mängden fostervatten för att se att allt var bra därinne. Det var det, så det var bara att gå hem och vänta. Suck!

Hampus och jag åkte in till stan för att göra några inköp, jag tänkte att om det inte gick att vila igång en förlossning så skulle vi pröva att julruscha fram den. Det gick bra att gå på stan men jag var faktiskt ganska orolig för att vattnet skulle gå i en butik och utsätta mig för en prekär situation. Det gjorde det inte och vi åkte hem och deltog i Stellans luciafirande på förskolan. 

Under natten vaknade jag ett par gånger av värkar, men som tur var så fattade jag inte det där och då utan kunde lätt somna om fram till 04:55 när jag vaknade på nytt. Vid halvsex på morgonen så kunde jag konstatera att det nog inte var inbillning utan faktiskt var på gång, så jag gick ner och åt frukost bestående av uppvärmd pasta och köttfärssås. Tänkte att det var bäst att äta ordentligt medan det gick. Värkarna var rätt så glesa, typ var åttonde-tionde minut så det kändes helt lugnt. Det tog ytterligare 1-1,5 timma innan vi kom iväg efter att ha gjort oss och Stellan iordning. Morfar var som sagt på plats redan så han tog över Kottemorgonen medan vi lugnt kunde åka in. Jag hade då klockat en handfull värkar med femminutersintervall.

Vi kom in på BB Stockholm vid 8:15 ungefär och blev visade till vårt rum. Efter diverse kontroller, mätningar, blodprover etc så fick jag veta att jag var öppen fyra-fem centimeter. Pust, skönt, jag tänkte att det skulle vara lite pinsamt om det visade sig att jag inte var öppen alls eller att det bara var magknip. Barnmorskan tyckte det var lite för dåligt drag och föreslog därför en promenad på sjukhuset. 

DSC 7528

Sista bilden på magen, här på vårt förlossningsrum

DSC 7530

Mycket av tiden går ändå åt till att vänta, här i en CTG-maskin som mäter bebisens puls och mina värkar

Jag hade i princip sen första värken kört profylaxandning och barnmorskan visade även några förslag på handgrepp som Hampus kunde göra när värkarna kom, bland annat pressa på knäna (liggande) och massera ländryggen (stående). Vi valsade alltså iväg ut i Danderyds sjukhus, höll oss så mycket som möjligt i avskilda trapphus men tog även en avstickare på Apoteket och Pressbyrån. Det kändes dock inte särskilt bekvämt att sjunka ihop som en degklump och flås-andas med slapp mun bland massor av folk så vi gick ganska snart tillbaka till rummet. 

Vid halvtolv så tänkte vi att det kunde vara bra att äta lunch så Hampus gick och hämtade mat. Jag klarade av att äta tre potatisbitar i min pyttipanna men drack lite juice istället. Runt tolv var jag öppen åtta centimeter. Varje värk gjorde väldigt ont men var hanterbar. Jag fördrev tiden hängandes, lätt dreglandes över en saccosäck med en vetekudde brännande på ländryggen. Jag hade fortfarande förhållandevis glesa värkar, kanske två på tio minuter, däremellan var jag hyfsat normal och vi kunde på någon nivå prata om saker. Förra gången var det inte så, då kom värkarna på ett löpande band vilket var klart mer traumatiskt. 

Vid ettiden stegrade det upp lite mer och jag gick över på lustgas, men jag tyckte det var lite svårt att andas i masken och få bra tajming. 13:28 gick vattnet, vilket enligt uppgift forsade ut (I don’t know). Frank föddes 13:33 med ett illvrål. Han såg ut som en blandning av en gammal gubbe och ett monster med sin gråblå hudton, svullna ögon, sneda näsa och rynkade panna. Han vägdes senare in på 3 655 gram och mättes till 51 cm lång (Stellan var 3 190 gram, 49 cm) och vi tyckte aldrig att vi hade sett en så liten unge. Han behöll tack och lov inte i monsterlooken utan blev slätare och hudfärgad redan efter någon timma. Näsan blir bättre och bättre, även om den fortfarande är sned.

DSC 7551

Några timmar efter release, lite mer slät och hudfärgad

Alltså, det gör förjävla ont att föda barn. Men den här gången tycker jag faktiskt att jag fick en väldigt bra förlossning, förmodligen så bra man kan. Det var en skön revansch och jag tror det beror på att jag höll mig lugn och avslappnad hela tiden. Barnmorskan och undersköterskorna på BB Stockholm var helt fantastiska. 

DSC 7611

DSC 7573

Vi stannade en natt på BB Hotellet men åkte hem så fort alla gått igenom besiktningen efterföljande dag. Stellan mottog sin lillebror med nyfikenhet och skepsis kan man säga. Han har blivit mycket mer krävande och vill väldigt gärna vara med mig när jag ska amma. Han har även försökt oskadliggöra sin lillebror genom att överösa honom med brottar-monsterkramar. Jag tycker nog att det går bättre och bättre för varje dag och han är väldigt nyfiken och glad när Frank ger ljud ifrån sig. 

Idag fyller Frank alltså en vecka. Om jag får sova på nätterna? Svar ja, ungefär 1,5-2,5 timmar åt gången. Zzzz…

DSC 7829

DSC 7843

Pojken och renpojken

Vår lilla stora kotte

Stellis växer så det knakar! Vi kan knappt begripa att han blivit så stor, när hände det liksom? När vi var på jobbet i höstas eller? Han pratar mycket, även om vi inte förstår allt vad han säger så förstår han oss i den mån han är intresserad. Han frågar mycket och vill veta vad saker heter, bland annat så sitter han på toan varje morgon och kväll och går igenom alla detaljer i någon av sina pekböcker. Han kan peka på tjugo däck, ägg eller jordgubbar på raken och blir tydligt irriterad om vi säger fel. Han är just nu inne i en tydlig fordonsfas och vill läsa boken om ”Trucks”, titta på youtube-filmer på tåg och stora maskiner samt peka ut alla fordon han ser från vagnen, bilen eller fönstret. Vi bor längs Lidingöbanan och han har örnkoll på när tågen passerar. 

De nya ord vi tydligt kan urskilja är ”bil”, ”blomma”, ”tut-tut” vilka återkommer många gånger per dag. Han kan brumma som en bil och låta som ett utryckningsfordon, peka ut folk och saker på uppmaning, t ex duplodjur och klasskompisar på sitt dagisfoto.

Han sjunger ganska mycket och det märks på honom att de har minigympa på dagis flera gånger i veckan, för han kommer ofta gående på tå eller på händer och fötter som en apa. Han är fortfarande yngst i gruppen på dagis och utnyttjar det enligt uppgift då han obehindrat tar de andra barnens grejer, lägger sig i tjejernas knän och monsterkramas till den milda graden att de lite yngre (men äldre) barnen blir rädda. En av de äldre flickorna kom fram till mig i förra veckan och berättade ”Vet du, Stellan älskar tjejer”. 

Nu inför lillebrors ankomst så han fått flytta ur spjälsängen och in i en riktig ram-madrass. Han ska få en lite roligare sängram så småningom, men våra hantverkare som ska bygga den har fullt upp just nu så det blir efter jul. Det märks att det är mycket som händer i Stellans liv för han är så otroligt trött på kvällarna och sover som en björn nätterna igenom (peppar peppar). Vi lägger honom klockan 19 och det är verkligen tydligt hur skönt han tycker det är att krypa ner bland alla gossdjuren, och snuttisarna Kanin och Krocko. Han ligger sedan orörlig fram till sju-halvåtta på morgonen då han själv kliver ur sängen och kommer in till oss, där vi antingen kan fortsätta slumra lite tillsammans eller så får han titta på just tåg eller stora maskiner på min mobil.

Det har förstås inte alltid varit så, i början när vi tog av räcket på spjälsängen så fick vi leda honom tillbaka till sängen cirka hundra gånger per kväll/natt. Under en ganska kort period, så fick vi sitta uppe flera timmar och vakta att han inte klev ur sängen. Han var rosenrasande så jag tror inte att någon på några kilometers avstånd kunde sova. Jag hoppas verkligen att vi kan upprätthålla hans sovvanor sen när bebisen kommer. 

Apropå tillökning så fattar han att något är på gång men jag kan inte tro att han vet vad varken bebis eller lillebror egentligen betyder, även om han gärna vill klappa min mage. Han är mer klängig än vanligt och äter ganska dåligt just nu, så vi misstänker att han är lite oroad för det som komma skall. När morfar är här så gör sig övriga icke besvär utan då är det bara han som gäller. 

IMG 0034

Här har han fått tag på ett par gamla halsband och ägnar en lång stund till att sortera pysselbollar

IMG 0050

Han har insett att han kan klättra ur vagnen på mataffären, köra korgen själv samt plocka lite slumpvis utvalda matvaror

DSC 7291

Gott med fika

IMG 9982

Läser truck-boken varje dag

IMG 0067

Hjälper till att baka småkakor till pappis

DSC 7302

Hans nya stora säng

Sandlådan

DSC 6511

Stellan gillar ju att vara ute i trädgården, men eftersom tomten inte riktigt är barnsäkras ännu behöver man ha ständig koll på var han befinner sig. Visst vore det toppen om det fanns något ofarligt som kunde hålla honom sysselsatt en stund medan pappa dricker kaffe långsamt?

Ett av sommarens viktiga projekt blev därför att att bygga en sandlåda. Efter en kortare stunds research på Google hittade jag en beskrivning som verkade OK.

IMG 4293

För en vecka sedan åkte jag iväg till Beijer och köpte virket till ramen och snickrade ihop stommen. Den delen gick snabbt men sen återstod problemet att få tag på sand. Enklast är att köpa småsäckar hos trädgårdshandeln men det är också det dyraste alternativet, speciellt om man behöver mycket sand. Annars kan man beställa sand i storsäck (1,2 ton) och få det hemkört till tomten.

Den här lådan rymde drygt ett halt ton sand och då var det bättre att försöka hämta sand själv på släpkärra.

IMG 4286

Jag och CE fick låna släpvagnen av granarna och begav oss till Molnsätra för att fylla på. Efter att ha konstaterat att de hade sommarstängt åkte vi istället till Allt i Sten i Vallentuna som hade lördagsöppet och som med grävskopan supersmidigt fyllde släpkärran åt oss för 500kr.

IMG 4290

 Väl hemma på garageplan skottade CE och Stellan sanden från släpet till skottkärran.

DSC 6471

 Medan jag körde upp för backen och fyllde sandlådan.

DSC 6483

Sanden räckte gott och väl och vi har motsvarande ett par skottkärror fulla med bonussand som blir bra som jordförbättring. 

Under tiden passade Hanna på att köpa lite nya sandlådesaker eftersom vi glömde de förra i Aspås.

Stellan blev toppennöjd!

DSC 6490

DSC 6501

Helgbesök

I helgen hade vi den stora glädjen att ha två härliga gäster på övernattning. Det var planerat sedan länge men det dröjde några månader innan vi kom till skott. Eftersom gästerna är av det yngre slaget och vädret av det sämre så försökte vi ladda upp med en del kul inomhusaktiviteter. 

Gästerna var Adam och Julie, Stellans kusiner. Tydligen var det första gången de sov borta hos andra än mormor och morfar så det vi och föräldrarna var lite ”öppna” för hur det skulle gå. Skulle någon av dem få akut hemlängtan, och skulle vi lyckas hålla koll på Julies toalettbesök nu när hon relativt nyligen slutat med blöja. 

Vi hade fullt upp, roligt och tiden gick snabbt. 

IMG 9378

Stellan och Adam plockar tomater på uterummet

IMG 9385

Efter middagen startade vi igång ett mördegsbak, Adam och Julie hjälper till med degen 

IMG 9392

Lite smulig deg, men tillslut lyckades vi trycka ut kakor

IMG 9394

Sen var det stressigt att hinna äta popcorn som var lovade sedan länge. Vi tittade en kort stund på senaste Disneyfilmen. Stellan som inte alls ville sova när de andra barnen var vakna kom upp han med. 

Jag, Julie och Adam sov i gästrummet. Vi hade skjutit in sängen mot väggen för att undvika rullolyckor. Barnen sov gott såvitt jag kan bedöma men en annan som inte är van att sova bredvid två propellrar sov lite sådär. Nästa gång de sover här ska jag nog se till att sova i separat säng. Hur som helst. Stellan vaknade åtta, Julie halv nio och Adam han väckte vi klockan tio! Ojojoj, 4,5 år och redan tonåring, haha. På morgonen och förmiddagen hade vi planerat att dekorera våra kakor. Tänkte att det kunde bli ett kul tidsfördriv, vilket det också blev. 

IMG 9398

Barnen sover gott, lite kors och tvärs

IMG 9404

Hampus hjälper till med den gula glasyren. Tanken var att vi skulle ha massor av olika färger, men vi var lite korta på florsocker så det blev gult och rosa. Till det flera olika sorters strössel och dekorationskulor. 

IMG 9407

Vi började faktiskt längta efter det kommande julbaket

Ja, det var väl ungefär vad vi hann med innan föräldrarna kom farande för att krama sina barn. 

Ojdå…

Det händer sällan en massa tok när Hampus är hemmapappa. När jag och Stellan är hemma blir det alltid kaos. Detta beror på att Hampus lägger allt annat åt sidan för att passa kotten, medan jag gör tusen andra saker vilket öppnar upp för bus. Jag är inte säker på att jag tjänar så mycket på den inarbetade tiden, med tanke på det merjobb i tvätt och städ som Stellans egna projekt ofta medför. 

DSC 5893

Nej, men jag ska bara fixa med tomaterna på samma sätt som jag fixar med rabatterna ute… Perfekt att lägga ifrån sig jorden på den här arbetsytan i perfekt höjd. 

DSC 5894

Aha, här under var nån kul grej

I övrigt kan jag bjussa på en smygtitt på vårt pågående projekt – fixa fler odlingslådor. Vi har byggt ihop ytterligare två enklare, lägre lådor som lämpar sig för sallad. Dessa är målade i svart så kallad rödfärg (slamfärg).

Jag har nu klätt lådorna med täckväv och har även lagt täckväv på hela markytan under. Först tänkte jag bara hugga ut för gräsmattan men sen såg jag framför mig år av utebliven trimmerkörning och högt fästinggräs. Nu kommer det som sagt bli täckväv som jag tänkte dölja med småsten. Stenen hämtar jag på mitt stenröse vid potatislandet (läs en hög av mindre stenar som jag grävde upp i samband med det projektet). Må detta bli en underhållsfri vinnare!?

Nu är det full rulle med arbetsvecka igen så det lär inte bli något mer gjort förrän tidigast till helgen. Dessutom måste vi åter igen köpa massor av jord, pga grav missuppskattning om hur stora dessa skulle bli. Fast jag ska börja med att tömma komposten. Eftersom det är snyggt med målat så kommer vi mest troligt måla de andra lådorna också under säsongen. 

DSC 5896

DSC 5897

Här ska det bli sju sorters sallad. I de andra tre lådorna kommer det bli morötter, bönor respektive sockerärtor samt jordgubbar. 

Dagis-Kotten

DSC 5510

Stellan växer upp

Tänk att Lill-Stellan växer upp!

Sedan förra veckan pågår inskolning på förskolan och när den här veckan är över så räknas han som färdigbakad. Det har gått jättebra, tack och lov. Första veckan var vi med hela tiden och gick från en timma till två och en halv. Den här veckan har vi lämnat honom ensam och han har både ätit och sovit där. Hampus och jag gnuggar oss i skägget och kan inte begripa att han ligger och sover på rad med andra småttingar snällt på beställning. 

Förskolan vi valt är ett litet kooperativ och det känns jättebra. Verkligen bra. Det är tio småttingar och tre personal på hans avdelning så det känns lugnt och tryggt. Stellan är överlägset yngst och ett huvud kortare än alla andra så det känns förstås lite i magen, som att lämna honom bland lejonen. Fast med jättesmå söta glada lejon. Stellan verkar i alla fall gilla det då man får locka ganska mycket för att få med honom hem. I början kom han i alla fall krypande när vi kom, men nu tar han begränsad notis. 

Förskolan har två profiler, dels musik och dels friluftsliv genom Friluftsfrämjandet – samt verkar ha massor av aktiviteter och pyssel på gång för jämnan. Själv blir jag lite sugen på att vara där någon dag och bygga på rymdraketen, leka vattenlekar (undersöka vad som flyter och inte) eller tova ull. 

Från nästa vecka när vi kör på riktigt så kommer Stellan gå tre dagar i veckan, totalt 15 timmar. Hampus och jag kommer ta en varsin hemmadag (skönt!). Hampus och morfar kommer ta största ansvaret för hämtning/lämning. Jag som driver tre projekt hos min kund på cirka 60% ser ändå fram emot att gå upp i 80% arbete. 

Det han inte gör så värst bra är att transportera sig själv i upprätt tillstånd. Han kan gå men gör det inte gärna om man inte håller honom i handen. Jag som trodde han skulle gå innan jul, gjorde tydligen en grav missbedömning. Haha. Vi får väl se om han går till sommaren. Förhoppningsvis får han lite inspiration av alla andra barn, vi märker redan att han blivit betydligt busigare här hemma. 

DSC 5556

DSC 5571

DSC 5597

Youtube och självutlösare

Tackvare lite Youtube-googling så hittade jag en instruktionsfilm så att jag äntligen fattar hur jag ska ställa in självutlösaren på kameran. Jag fick ett kamerastativ av Hampus i födelsedagspresent nu senast och med hjälp av detta och min nya kunskap kunde vi labba lite i gästrummet. 

Kotten ledsnade förstås ganska snabbt och ville bara suga på tummen. Hampus hade förvånansvärt mycket energi. Jag tyckte det var svårt att få till bra ljus samt att mitt hår såg förjävligt ut. Angående håret så kan jag bara säga att min halvnya frisör gjorde det orange sist vilket inte alls var vad jag tänkte, plus att det idag inte var direkt nytvättat och rejält sunkigt. Hur som helst. Det blir dubbelt så svårt att lyckas för varje person som tillkommer i bilden, då samtliga ska ha ögon öppna och helst inte gallskrika. 

DSC 5146

Lyckat familjefoto… not

För att få Kotten att hålla sig på bra humör körde vi Daft Punk-musikvideos på ipaden strax bakom kameran. Det är dagens bästa barntips. 

DSC 5139

DSC 5083

DSC 5098

Pausvila mellan tagningarna

Pottan

I torsdags kissade Stellan på pottan för första gången, även om han troligtvis inte själv fattade det. Idag gjorde han det igen. Framgångsfaktorn verkar vara att sitta på potten tillräckligt länge så kommer det något till slut. Heja heja!

DSC 4991

Sagostund

DSC 4965

Alternativt ladda upp med ett leksaksland så liten orkar sitta still tillräckligt länge

Snö, kanelbullar och ettårsförberedelser

Idag har varit en aktiv dag kan man lugnt säga. 

Det har snudd på vräkt ner snö igår och idag. Vi har varit ute tre gånger, Kotten och jag. Två gånger för att skotta snö och åka lite pulka. Man kan säga att Stellis inte är en utekatt så här långt, han hatar att bli påklädd och vantar är djävulens påfund (typ). När han åker pulka så håller han andan för han tycker det är så läskigt. Inte var det något vidare kul att titta på någon som skottar snö heller. Det kommer ta några år innan man kan skjutsa honom på snösläden och tippa ut honom i en snödriva. Det kanske aldrig kommer hända känns det som. Förhoppningsvis kommer vi ut i helgen, Stellan och jag ser fram emot att se Hampus provåka sina långfärdsskridskor bland annat. Det som också händer i helgen är att Stellan fyller ett år. Tänk att liten blir så stor. Därav bullbaket.

IMG 0153

Skeptisk, men okej initialt 

IMG 0156

Övervakar

IMG 0155

Får provåka släden, inte så kul

IMG 0152

Stellan hjälper till som vanligt. Mycket roligare i köket än utomhus. 

DSC 4792

Jag har skaffat nya bullformar, egentligen s k cupcake-formar. De är mycket hårdare och får bullen att resa sig istället för att fläkas ut på plåten. Gjorde även minibullar och då använde jag en muffinsplåt för att få samma effekt. Mycket bra!